Det satsas en hel del på datorer till varje elev i många skolor och även till de yngre i grundskolan. Igår fredag följde jag en årskurs tvåa och deras aktiviteter med veckans utvärdering på schemat. Läraren hade genomgång på tavlan först och sen var det dags att plocka fram sin vita Mac. Rätt som det var satt alla och skrev nytt blogginlägg på sin sida i klassens Ning. Föräldrarna och möjligen mormor eller farfar skulle läsa.
Läraren går runt och hjälper de som behöver komma igång med sin text och en och annan som har svårt att sitta still. Någon frågar om att spela musik i klassen och snart hör man toner till Markoolios Ingen sommar utan reggae i Spotyfi på lärarens dator. Många visar stolt sina sidor och framförallt de snabbkommandon som ändrar bakgrunden från vit till mörk med vita bokstäver. Någon har börjat spela ett mattespel och så kommer en av pojkarna in på YouTube och söker upp några stuntfilmer vilket lockar en gäng. Läraren beslagtar datorn, regeln är att först be om lov.
En elev kommer fram och frågar "Hur stavas tragiskt?", andra är klara med bloggen och skriver nu för hand i Utvärderingsboken som är någon slags självvärdering och innehåller både enkätfrågor av olika slag och berättelser - allt skrivet för hand. Övergången är naturlig för många som hinner kika på kompisars inlägg, kommentera och skicka meddelanden. Oberörda stänger de skärmen på sin dator när de är färdiga med bloggen, placerar datorn i laddningsstationen och hämtar sin skrivbok. En gäng elever kommer in senare i klassen efter en genrep med kören och en del blir inte färdiga med veckans utvärdering. Läraren föreslår att de skriver färdigt hemma.
Klassen har använt datorerna sedan våren i årskurs ett och datorerna har fått en naturlig plats bland andra läroböcker, elevmaterial, vita tavlan, projektorn i taket och den stora anslagstavlan bak i klassrummet full av handskrivna berättelser från var och en. Ja, det var mycket handskrivet jag såg i klassen vilket kanske förvånade mig lite. Det är generellt väldigt lite de behöver skriva ut av det datorskrivna menar läraren. Det jobbas både med språket och matte och eleverna har lärt sig att skicka email, att göra film och bildspel, de tävlar i matte över hela världen och de hör på sin egen läsning i dator. Det senaste projektet var just att skapa klassens Ning där eleverna och deras föräldrar är medlemmar.
Det är fullt med aktivitet under den timme jag är med och främst slår det mig att datorn har faktiskt hittat sin plats. Den dominerar inte särskilt, utan känns mer som del av undervisningen. Är vi på rätt väg nu?, tänker jag för mig själv och funderar hur dessa elever har det under sin fritid...
Läraren går runt och hjälper de som behöver komma igång med sin text och en och annan som har svårt att sitta still. Någon frågar om att spela musik i klassen och snart hör man toner till Markoolios Ingen sommar utan reggae i Spotyfi på lärarens dator. Många visar stolt sina sidor och framförallt de snabbkommandon som ändrar bakgrunden från vit till mörk med vita bokstäver. Någon har börjat spela ett mattespel och så kommer en av pojkarna in på YouTube och söker upp några stuntfilmer vilket lockar en gäng. Läraren beslagtar datorn, regeln är att först be om lov.
En elev kommer fram och frågar "Hur stavas tragiskt?", andra är klara med bloggen och skriver nu för hand i Utvärderingsboken som är någon slags självvärdering och innehåller både enkätfrågor av olika slag och berättelser - allt skrivet för hand. Övergången är naturlig för många som hinner kika på kompisars inlägg, kommentera och skicka meddelanden. Oberörda stänger de skärmen på sin dator när de är färdiga med bloggen, placerar datorn i laddningsstationen och hämtar sin skrivbok. En gäng elever kommer in senare i klassen efter en genrep med kören och en del blir inte färdiga med veckans utvärdering. Läraren föreslår att de skriver färdigt hemma.
Klassen har använt datorerna sedan våren i årskurs ett och datorerna har fått en naturlig plats bland andra läroböcker, elevmaterial, vita tavlan, projektorn i taket och den stora anslagstavlan bak i klassrummet full av handskrivna berättelser från var och en. Ja, det var mycket handskrivet jag såg i klassen vilket kanske förvånade mig lite. Det är generellt väldigt lite de behöver skriva ut av det datorskrivna menar läraren. Det jobbas både med språket och matte och eleverna har lärt sig att skicka email, att göra film och bildspel, de tävlar i matte över hela världen och de hör på sin egen läsning i dator. Det senaste projektet var just att skapa klassens Ning där eleverna och deras föräldrar är medlemmar.
Det är fullt med aktivitet under den timme jag är med och främst slår det mig att datorn har faktiskt hittat sin plats. Den dominerar inte särskilt, utan känns mer som del av undervisningen. Är vi på rätt väg nu?, tänker jag för mig själv och funderar hur dessa elever har det under sin fritid...
